Från 6 till 12
I morgon så kör vi igång sista föreställningen för den här perioden. När jag säger det så, så låter det som om det kommer vara ett jättelångt break och att vi inte är tillbaka förrän om en månad eller något liknande, men det är egentligen bara en veckas paus. Vilket är skönt, om jag ska vara ärlig. Det är inte att min röst är utsliten eller att jag är trött på musikalen. Min röst är just nu på topp och jag älskar varje sekund på scen, men jag är inte i toppform.
Som ni kanske vet så dansar jag tango och springer runt i klackar. Detta är helt okej, dock så har mina väldigt känsliga fötter blivit väldigt utslitna, åtminstone den vänstra. Föreställningen vi gjorde i onsdags var jag tvungen att tvinga mig igenom, det gjorde så ont. Jag har antingen sträckt, stukat eller klämt något, jag vet inte vad. Så varje steg jag tar känns, och inte på ett bra sätt. Jag hyperventilerade efter första akten och folk fick nästan bära upp mig för trappan till logen. Nu är det tack och lov bättre, men jag tror jag behöver en veckas vila innan vi kör en hårdkörning till.
På tal om vila så har idag varit väldigt skön. Jag sov länge och när jag väl gick upp så ”skalade” jag ett granatäpple medan mamma lagade lunch. Har städat lite, skrivit lite, läst lite samt haft lite ensamtid. Jag har även pysslat lite genom att fixa mina två stora fotoramar. Den ena som förut hade foton i sig blev nu istället full utav gamla film, teater och matchbiljetter. Jag tycker det ser trevligt ut och det återkallar bra minnen. Så nu har jag två ”upplevelseramar”. Jag tycker foton är trevligt, men jag associerar fler minnen till biljetter och broschyrer. Lite skumt kanske, men så är det.
Men nu är det dags att dra sig i säng, har fortfarande lite städning och bokningscheckande att fixa innan föreställningen i morgon.
Tjing!
