Ibland är jag rädd. Rädd att jag inte duger, att jag är en underordnad och borde vara någon annanstans i livet. Jag känner det speciellt under skoltid, då allting jag säger och gör, även spelar, kan dömas. Både musikaliskt och rent teoretiskt. Tro mig när jag säger att detta inte är något jag vill känna av. Jag tycker om skolan jag går i och de jag går med, men ibland är jag bara rädd.
På min förra skola så kunde jag min sak. Jag var en riktig hejare på körsång och kunde mest om musikteori i min klass. La skolan ner särskilt mycket tid på musikteori och körsång? Nej, det skulle jag inte vilja säga. Vad jag skulle vilja säga dock är att skolan är fylld med talanger, vissa duktigare än andra. Jag tyckte att jag själv var en utav de bättre. Jag kände att jag passade in, men samtidigt kände jag att jag inte gjorde det.
Jag är mest inriktad på jazz och klassisk musik, jag är flöjt-, saxofonspelare och sångerska, det är det jag gör. Jag visste saker som ingen annan visste, men jag hade inte heller någon att prata med. Eller ja, jag hade ju folk jag kunde prata med, men inte det jag ville prata om. Nu vet alla vad jag pratar om och de vet mer därtill. Det är skräckinjagande att inte veta, att inte kunna komma med tips, att inte kunna vara till någon hjälp. Var det såhär jag fick andra att känna sig? Det hoppas jag verkligen inte!
Så är det positivt eller negativt att jag bytte skola? För utbildningen - helt klart positivt. Jag får lära mig nya saker varje dag och jag blir utmanad i varje fält. För vännerna - helt klart negativt. För min personlighet är det troligtvis nyttigt att jag känner mig underlägsen i mellan åt, men inte hela tiden. Jag tror min ångest har blivit värre för att jag nu har prestationsångest dessutom.
Jag må verka tuff och som om jag vet vad jag håller på med, men jag är en mus på insidan. Jag är min egna största kritiker och allt jag gör mäts in på den minsta millimetern.
Jag vet att jag är duktig, men ibland räcker inte ens jag till.
Idag ska jag på fest. Inte vilken fest som helst, utan en för min äldsta storebror. Det är honom jag är mest lik utav mina syskon. Vi har samma blå-gröna ögon som pappa och samma ljusbruna hår. Jovisst, jag har färgat mitt några gånger, men det är samma färg från början. Vi tycker båda om att läsa och sitter gärna vid en dator och surfar runt. Intresset för inredning är inte avsaknat och smaken för vänner skiljer sig minimalt.
Så, finns det några skillnader? Absolut, många. Men den största är nog att han är 13 år äldre. Jag själv är en 90-talare medan han är en 80-talare. Han var redan i tonåren när jag kom in i hans liv. Som tur var tyckte han om mig, med allt som kommer med en bebis. Jag har ett kort från när jag är kanske 2 och halvt och sitter i hans knä. Vi sitter framför en dator och jag äter pinnglass. Jag tror han spelade spel. Han ser så liten ut på kortet, han var yngre än jag är nu med blont, ostyrligt hår och en tanig pojkkropp.
Allt detta, men när det kom till kritan så gled vi ifrån varandra. Han flyttade hemifrån när jag var 4, min andra bror flyttade när jag var 7. Jag växte upp ensam, hade få vänner men nöjde mig med vad jag hade. Sedan flyttade mina föräldrar och jag in till stan. Jag fick uppleva förtonåren utan att någon förvarnade mig om hur det var. Ingen förvarnade mig om hur mycket jag skulle hata det, men att jag ändå skulle klara mig och skulle komma ut hel på andra sidan. Att människor borde tycka om en för den man är, inte för hur man skulle kunna vara.
Min mamma fyllde nyligen 50, det är hans styvmamma. Japp, vi är halvsyskon. Men i alla fall! Jämt när min familj festar så festar vi, länge. Det slutade med att han och jag satt vid ett bord vid 2-tiden. Vi pratade om hans tonårsår. Vilken skitstövel han var mot tjejer, för att han märkte att det var de killarna som tjejerna såg. Hur han inte ville få hjärtat krossat så han drog sig undan när han fått det han ville. Kanske ett grovhångel eller sex. Han var den där killen som ingen tjej borde behöva träffa. Som tur är så gick den här fasen över, han blev en riktig man. Visst, han var fortfarande inte perfekt, men vem är egentligen? Han erbjöd mig sina råd, att så fort en killes agerande förvirrar mig så ska jag ringa honom och fråga. Han har blivit min storebror igen, efter nästan tio år utan min äldsta och käraste bror så är han tillbaka.
Grattis brorsan, du börjar bli gammal. Jag älskar dig! ♥
Klockan är elva, solen har tillslut gett upp och det är fortfarande varmt i mitt rum. Mina fönster är öppna och jag ligger nästan naken ovanför lakanen men fryser inte. Våren har i princip hoppats över så nu är sommarn nästan här. Det är den underbara tiden precis innan sommarn då myggorna inte ännu har kikat fram än men man kan ändå gå runt utan vare sig jacka eller kofta. Jag älskar den här tiden på året, det är min favorit efter tidig höst då allting sprakar i eldens färger. Nu är allting grönt, skönt och härligt ända in i själen.
Nu åker frukten fram antingen glass, keso, kvarg eller bara som det är. Man börjar äta glass i mängder och man sitter på uteserveringen hos ens favoritcafé. Det vanliga teét ersätts med isté och man ler lite extra när man känner att man måste dra av sig strumpbyxorna för att inte svettas ihjäl.
Ballerinaskorna sitter på fötterna och man vill inte se en enda dunjacka till. Håret sitter uppsatt för att vinden ska svalka en i nacken och man kan knappt bärga sig inför årets första dopp. Man börjar läsa utomhus och lapa solsken. Snart får man spraya på sig solkräm.
Jag vet inte hur många gånger jag har sett den här videon, men jag vet att jag älskar den. Jag själv är en bokälskare, tyvärr så hade jag en period där jag inte läste särskilt mycket. Jag tror det var för att jag vill passa in och inte avskärma mig från resten av världen. När det sen visade sig att jag faktiskt inte kan vara som alla andra och hatar när jag inte kan läsa så bestämde jag mig för att plocka upp det igen.
Mellan 4:an och 6:an så var jag med i en bokklubb för barn/tonåringar där man varje månad fick hem ett paket med diverse saker samt en till två böcker. Jag slukade de böckerna med håll och hår och läste tillslut ut dem så snabbt att mina föräldrar sa att jag kunde få en veckopeng istället för att vara med i bokklubben. Det var då min läslus-livsstil fick ta stryk. Jag slutade läsa lika mycket, men jag lyckades hålla kvar i manga. Det räckte inte för mig.
Jag går nu på gymnasiet och läser mer än någonsin. Min urstädade bokhylla börjar sakta men säkert bli fylld med nya böcker som jag plockar upp då och då på antingen myrorna eller någon bokhandel i stan. Det finns även en begnad bokhandel som min vän Emmi visade mig för någon månad sen som är full med fantastiska böcker från alla genrer. Men nu tillbaka till videon ovan! Den inspirerade mig att göra min egen lilla lista av favoritböcker.
The Fault in Our Stars av John Green
En sån där bok som man bara måste tycka om helt enkelt. John Green skriver så vackert och han förstår sig på ungdomar som ingen annan gör. Eller ja, spela roll om du är ungdom eller inte, vem som helst skulle kunna läsa den här och bli kär, det kan jag garantera. Jag tänker inte säga vad den handlar om, det får ni ta reda på själva.
Dream Warrior av Sherrilyn Kenyon
En av mina absoluta favoritböcker. Om jag skulle beskriva den här boken med ett ord så skulle det nog vara... Sexig. Det är en sexig bok helt enkelt, hur författaren beskriver sakerna som händer och karaktärerna och känslor, det är bara ett enda stort GAH. Det är nog inte en bok som jag skulle visa för mina föräldrar och säga "Hej, kolla vad jag läser, den är full utav sex och våld. Kul va´?" Men det är verkligen en bok värd att läsa. Om man tycker om grekiska gudar och mytologi så får den här en tummen upp.
Jack uppskäraren utav Glenn Lauritz Andersson
Okej, jag vet hur det här ser ut. En bok om Jack the Ripper, verkligen? Ja, jag finner ämnet skrämmande och fascinerande så jag köpte boken. När jag sen upptäckte att jag sögs in så blev jag först lite paff, men det är en genuint bra bok. Man får inte vara mjäkig eller klenmagad när man läser den, men den är så jäkla intressant så man märker det nästan inte. Det är en 282 sidor lång faktabok som kan läsas på samma sätt som vilken deckare eller thriller som helst.
Revolt av Suzanne Collins
Japp, jag tycke om trean mest, den kändes rå och djupare än de andra två. Det är så mycket som händer i den här som gör den till min favvis bland de tre. Jag tänker inte säga något som förstör för den som inte läst den, men den är så himla bra. När man väl börjat så kan man inte lägga ner den. Vid vissa tillfällen kan den verka seg, men det är de scenerna som ger den just det djupet. Gud, jag älskar den.
Breakfast at Sadie´s av Lee Weatherly
Det här är en utav de böckerna som fick stanna kvar när jag rensade ut alla mina bokklubbs-böcker. Det är en lättläst bok som går ner utan problem. Det är trevlig läsning som inte gör en till en bättre människa, men som kan få en att sina problem i livet på ett annat sätt. Om man tycker om att skratta åt bisarra situationer samt gillar att läsa må-bra böcker så får den här en stjärna i kanten. Både för sin humor och allvarlighet.
Septimus Heap - Magi av Angie Sage
Ännu en fantasybok. Gud vad jag älskar den här boken, det är den första i en serie som jag ännu inte har fortsatt att läsa. Jag är lite sur på mig för själv för att jag inte tagit tag i det än, för karaktärerna i den här är guld. Man skrattar, gråter och funderar när man läser den här lilla guldklimpen. Den visar kraften i kärleken mellan familjemedlemmar och att även fast livet är svårt så kan man komma ut oskadd på andra sidan. Jag har läst den här så många gånger, för den är värd att man läser den om och om och om igen.
Artemis Fowl - Slipad Opal av Eoin Colfer
Wow, den här boken alltså, wow. Också fantasy, fylld med saker som jag knappt har kunnat föreställa mig innan. Det är den fjärde boken i Artemis Fowl serien, som jag tyvärr inte läst helt och hållet. Men tur nog så kan man plocka upp och läsa den här utan att ha läst de föregående. Det ända som händer då är att man vill gå ut och hitta resten utav serien för att även sluka den hel.
-
Så där har ni det, min lista utav bokhyllefavoriter. Jag älskar de här böckerna och om ni plockar upp dem och upptäcker att även ni älskar dem eller bara tycker om dem, skicka iväg en liten kommentar. Jag älskar att prata böcker, så kör på.
Men nu måste jag tyvärr skriva lite på en rapport till samhäll och sedan gå och lägga mig.
